MYCKET PLASK I ANKDAMMEN OCH MYCKET KACKEL I HÖNSHUSET

Hösten 2011 var det mycket plaskande i den svenska ankdammen och ett väldigt kacklande i det svenska hönshuset och det fortsatte in på det nya året.  De flesta flockar bytte ledare, en del ganska smidigt, andra med mera väsen.

Gräsandflocken MP bytte ju helt enligt uppgjorda regler ut sina språkrör, så själva bytet var inte mycket att snattra om. Att Å och G kom i stället M och P väckte inget rabalder i pressen.

I tamandflocken C lämnade ankmamman M över till blonda A, som få ännu vet vad hon heter. Men det gick också smidigt och utan mankemang och de fortsatte ha en andhona, som ledare.

Rapphönsen i flocken V valde att visa upp sina aspiranter till flockledare, när den förre flockledaren L inte ville vara ledare längre. Han hade ju varit ledare ganska länge och tyckte inte att samarbetet med tamhönsen varit bra för flocken. I hans ställe kom då hanen J. Det väckte ingen sensation i den påflugna flock, som kallas Media. Inget fel på J men få känner honom ännu.

Det väsnades ganska mycket bland kyrktupparna i flocken KD också. Där utmanades ledartuppen G av en annan tupp som heter M. Det kom till öppen strid, så fjädrarna rök men där ledartuppen vann till slut. Hönorna höll sig på behörigt avstånd.

Så mycket mera kacklande och väsen blev det, när den stora tamhönsflocken S skulle byta ledare. Flocken kan inte simma, utan tycker att det är tryggast på land. De bytte ut hönsmamman M mot den mustaschprydde tuppen H. Han var kaxig och gol mycket men gång på gång så visade det sig att han gol fel. I stället för ledartupp blev han hackkyckling. När det var som värst tog han semester, kom tillbaka men gol åter fel saker. S-flocken kunde inte ha kvar en ledartupp, som gal så illa, så det gick inte bättre än att tuppen H valde att lämna ledarposten. Utan ledare kan man inte vara i en hönsgård, så i snabb takt letade man nu bland de tidigare ratade kandidaterna efter en ny tupp. Valet föll på S, som egentligen var ledare i en annan flock nära lierad med S-flocken. Unghönsen tycker att han är i äldsta laget och hönorna är lite skeptiska till honom. Men nu står allt hopp i flocken till honom och nåde honom om han gal fel.

Lite på sidan om de övriga håller en flock pärlhöns till. De är utfrysta för de andra flockarna tycker att de kacklar fram fel åsikter. De vill inte att det skall komma in så mycket flyttfåglar t.ex. och många håller med dem men ändå vill inte de andra flockarna ha med dem att göra.

Inom den största ankflocken av de styrande fåglarna var det däremot inget ledarbyte på gång, så deras ledare F, kunde simma lugnt och se på medan de andra snattrade, kacklade och gol. Hans enda bekymmer var att de övriga flockarna väsnades så mycket att de stal all uppmärksamhet i Media, så det viktiga uppdraget, att leda ankdammen, kom alldeles i skymundan.